Jag är så less på att jämt bråka. ändå kan jag inte göra annat än det med dig.

Du lyssnar inte. Du fattar inte. Du vill inte förstå!

Jag är sårad, krossad och uppskuren i hjärtat men du vill inte ens lyssna när jag berättar.

Dag två- ännu ett bråk. ännu en gång jag håller inne tårarna. ännu en gång det smärtar.

Jag vill hugga en kniv i någon. Jag vill kasta porslin i en vägg och se hur allt går i tusen bitar. Jag vill avreagera mig. Jag vill skrika. Jag vill inte ha det såhär längre. Jag vill gråta.

Hur långt ska det behöva gå i min hjärna innan jag blir rädd på riktigt?

Första och andra steget är redan taget. Det tredje får inte ske.

Fan fan fan fan fan fan fan fan. Det gör ondare än vad folk tror, det tär mer än jag kan känna. Det  är ett rent helvete.

Snabbspola tack? Or make me a vampire like Stefan because i dont wanna feel anymore.